Mustafa Kemal Atatürk föddes den 13 mars 1881. Eller den 19 maj. Eller kanske i december 1880. Atatürks exakta födelsedag är okänd då det är osäkert vilken kalender som användes då han föddes. Han själv satte sin födelsedag den 19 mars, för att sammanfalla med Turkiets nationaldag.
Det Ottomanska riket upplöstes 1922. Ett år senare grundas nationalstaten Turkiet med Atatürk som statschef.
Han föddes som Mustafa i Thessakoloniki, som då var en del av det Ottomanska riket, och hans föräldrar var muslimer från Anatolien. Han fick namnet Kemal – perfektion – av sin matematiklärare. Atatürk – turkarnas fader – först 1934, då Turkiet tilldelade sin befolkning efternamn.
Vid 12 års ålder började Atatürk studera vid en militärskola. Därefter fortsatte studierna på Krigsakademin i Konstatinopel. Här lärde eleverna sig att tjäna det Ottomanska rikets sultan och fostrades i religiös anda. Men vid denna tid började han att engagera sig i hemliga grupper som motsatte sig sultanen. Trots sina politiska åsikter utexaminerades han som kapten från Krigsakademin 1905.
Men snart började revolutionära tendenser att växa inom imperiet. 1908 avsattes den dåvarande sultanen av de så kallade unga turkarna, en grupp revolutionärer som vill förnya riket, och en ny sultan tog sin tron i samråd med ett nygrundat parlament. Så styrdes det Ottomanska riket av en elit av unga intellektuella.
Atatürk gjorde snabbt karriär som militär expert under det Ottomanska rikets sista kaotiska och krigiska år. Under denna tid började han även sin politiska karriär. Han var en nyckelperson i de politiska händelserna som utspelades 1919. Då lades grunden för den nya nationalstaten Turkiet – en ny regering tog plats i Ankara och utmanade makten i Konstantinopel.
I oktober 1923 utropades sekulära republiken Turkiet, med Mustafa Kemal som statschef. Han fick sedermera namnet Atatürk – turkarnas fader.
Fram till sin död styrde Atatürk landet nästan som en diktator. Han gjorde Turkiet till en sekulär republik genom nationalism, populism, statligt ägda industrier, och revolution.
Under sin tid som statschef inrättade han bland annat allmän skolgång för både flickor och pojkar samt grundade universitet. Därutöver förbjöd Atatürk polygami och införde kvinnlig rösträtt. Men han förbjöd även vissa traditionella muslimska plagg och försökte påtvinga turkarna ett europeiskt levnadssätt.
Den tionde november 1938 avled Atatürk i Istanbul.
Läs mer om Turkiets historia!
Turkiets historia
Högaktuell och modern skildring av Turkiets mångskiftande förflutna!
Turkiets historia tar sin början i det Osmanska riket. Under sin storhetstid på 1500-talet omfattade det enorma landområden, men från 1600-talets slut drabbades det av krig för att slutligen falla samman under första världskriget.
På rikets ruiner ville dess förste president Kemal Atatürk skapa en turkisk nationalstat hemmahörande i Europa. Men först 2002 kunde EU:s kriterier för ett medlemskap uppfyllas. Samtidigt blomstrar turismen i landet och allt fler bokar solresor längs kusten, och weekendresor till Istanbul.
Diplomaten och prisbelönte författaren Ingmar Karlsson skildrar detta lands spännande förflutna, från det mångkulturella Osmanska riket till dagens moderna Turkiet.
Denna mjukbandsutgåva är en uppdaterad version av Turkiets historia i inbundet format som gavs ut 2015. Boken innehåller ett nyskrivet kapitel som utförligt behandlar det misslyckade militära kuppförsöket 2016 och utvecklingen därefter.
Du kanske också är intresserad av...
Erdoğan
85 kr»En av årets bästa biografier … boken ger läsaren en inblick i hur en man av folket kom att bli en diktatorisk maktmänniska, vars beslut påverkar vår del av världen.« Svenska Dagbladet
Recep Tayyip Erdoğan är en av 2000-talets mest omtalade figurer på den världspolitiska scenen. Hans första tid vid makten innebar en period av aldrig tidigare skådad stabilitet och ekonomisk framgång.
Men på senare år har han åter initierat islamiseringen av landet, lett en skoningslös kamp mot politiska motståndare och tystat kritiska medier. Hur har denne man lyckats bli Turkiets mäktigaste politiker sedan Atatürk? Hur har hans tid vid makten påverkat landets ekonomiska och politiska utveckling? Och hur ser Erdoğans framtid ut?
Çiğdem Akyol är en tysk journalist som specialiserat sig på turkisk-kurdisk historia. I arbetet med biografin om Erdoğan har hon följt i hans fotspår, intervjuat både anhängare och motståndare samt tagit del av viktiga arkiv och dokument. Hennes bok om Erdoğan utkom på tyska 2016 och fick ett mycket gott mottagande. Den svenska utgåvan får ett nyskrivet kapitel.
Inga vänner utom bergen
85 kr»Ingmar Karlsson bemästrar balansgångens konst …. han ger en strålande sammanfattning av kurdernas historia och politiska aspirationer.« Dagbladet
Antalet kurder uppgår i dag till omkring 30 miljoner. Trots att de i årtusenden levt i ett område större än Sverige har de aldrig varit självständiga och är nu världens största folkgrupp utan egen stat.
Men kurdfrågan handlar inte bara om en minoritets kamp mot majoriteten och den passar heller inte in i ett enkelt schema av förtryckare mot förtryckta. Den är fylld av paradoxer krig mellan stammar, skilda språk, konkurrerande samhällssystem, idealistisk nationalism och separatism. Så hur ska man bäst angripa kurdfrågan och vad har egentligen kurderna fått utstå genom historien?
I Inga vänner utom bergen skildrar diplomaten och Mellanösternexperten Ingmar Karlsson initierat kurdernas komplexa historia. Han beskriver bakgrunden till de nuvarande konflikterna i Kurdistan, ett område som sträcker sig över de turkiska, irakiska och syriska gränserna. Boken är ett måste för den som vill ha kunskap om dagens Mellanöstern.