Byggdes pyramiderna av slavar?

I mitten av 400-talet f Kr gjorde den grekiske historieskrivaren Herodotos en resa till Egypten. Han blev djupt hänförd över vad han såg och hörde. Mest av allt häpnade han över de tre stora pyramiderna vid Giza. Och det är inte så konstigt. Den i dag 137 meter höga Cheopspyramiden, den mest kända av Gizapyramiderna, är fortfarande ett av världens största byggnadsverk. För Herodotos måste pyramiden ha tett sig som nästintill övernaturligt stor.

Föga förvånande undrade han hur egyptierna hade lyckats uppföra någonting så magnifikt, och fick då höra att det var slavarbetare som hade byggt monumenten. Herodotos källor uppgav att 100 000 man hade slitit för att färdigställa bara Cheopspyramiden.

Sedan dess har föreställningen om att Egyptens pyramider byggdes av slavar etsat sig fast i det västerländska medvetandet. Inte minst i otaliga filmer kan man se scener där olyckliga arbetare släpar på stora stenblock genom ökensanden, medan de piskas blodiga av grymma slavdrivare. Dessutom framställs det ofta som att slavarbetarna skulle ha varit judar.

Men filmerna ljuger. I dag är de flesta seriösa arkeologer ense om att pyramiderna uppfördes av arbetare som var avlönade, eller som i gengäld för sitt slit slapp betala skatt till farao. Bland annat har det hittats klotter inne i pyramiderna där olika arbetslag skryter om att de uppfört just den delen av byggnaden. Det är knappast ett beteende man förväntar sig av hårt hållna slavarbetare.

Forskarna har också gjort fynd som tyder på att arbetarna som var verksamma vid pyramiderna bodde relativt bra och att de fick rikligt med mat, som dessutom var av god kvalitet. Det är inte troligt att farao skulle ha försett arbetarna med den typen av boende och kost om de hade varit slavar.

Egyptologerna lutar därför snarare åt att det fanns en kärna av utbildade och avlönade arbetare som jobbade heltid, det vill säga året om, med att bygga pyramiderna. Under den tid på året då Nilen svämmade över och gjorde det omöjligt att bedriva jordbruk fick pyramidbyggarna dessutom hjälp av bönder som kallades in från byar runtom i riket.

Flera forskare tror dessutom att man i det dåtida Egypten såg uppförandet av pyramiderna som ett gemensamt religiöst projekt, och att många egyptier därför frivilligt kan ha hjälpt till med bygget.

Visst kan det trots allt ha funnits slavar bland arbetarna, men att de skulle ha varit i majoritet är alltså en myt. Och några judiska slavarbetare deltog garanterat inte i uppförandet av faraonernas gravmonument vid Giza. Merparten av Egyptens pyramider, inklusive de vid Giza, uppfördes cirka 2700–2270 f Kr, under det så kallade Gamla riket. Då fanns det inga judar i Egypten. De kom dit mycket senare.

Herodotos uppgift om att 100 000 arbetare skulle ha jobbat med Cheopspyramiden är också felaktig. I dag tror forskarna att mellan 10 000 och 30 000 personer var delaktiga i bygget. Exakt hur de bar sig åt för att resa det väldiga stenmonumentet är fortfarande en gåta. Men konstruktörerna hade i alla fall inga kameler till hjälp, som många tror. De första tama kameldjuren kom nämligen till Egypten långt efter det att pyramiderna vid Giza stod klara.