Det finns mycket i dagens samhälle som vi tar för givet. Vatten ska rinna ur kranen, mat ska finnas i affären och rummet lysas upp när vi tänder taklampan. Men vår elektriska belysning är ett relativt nytt fenomen – den introducerades bara för drygt 100 år sedan. Det är en innovation som drastiskt förändrade människors liv, vilket gör belysningens utveckling genom tiderna till en form av kulturhistoria.
Livet före fotogenlampor och elektriskt ljus byggde på en absolut uppdelning mellan dag och natt, mellan ljus och mörker. På 1910- talet slog det elektriska ljuset igenom och gjorde 1900-talet till upplysningens århundrade.
På 1930-talet i Sverige började elektrisk gatu- och fasadbelysning lysa upp stadslivet. På 40-talet blev Sverige landet Lysrör, men trivselbelysning favoriserades. På 50-talet möblerades hemmen gärna med ljus att se på, snarare än att se med. På gator och i butiker, på arbetet och i skolan ökade ljusnivåerna från 60-talet fram till sekelskiftet.
Den elektriska belysningen var också betydelsefull för hur man pyntade inför julen. I mitten av 1900-talet blev det allt vanligare med elektriska ljusslingor längsmed gatorna i december. 1934 tillverkade Oscar Andersson världens första elektriska adventsljusstake, en pryl som idag pryder mångas fönster.
Julgranen hade i Europa pyntats med stearinljus sedan 1700-talet. Elektrisk julgransbelysning lanserades under 1880- och 90-talen, men det var först under 1920- och 30-talen som människor i allmänhet hade råd med den. Den första personen som använde elektrisk belysning för sin julgran var Edward Hibberd Johnson, som jobbade för Edison Electric Light Company. New Yorks tidningar avfärdade detta som ett billigt PR-trick, medan en tidning i Detroit reste hem till Johnson för att se vidundret.
Ut ur mörkret är en bok om ljusets och belysningens kulturhistoria skriven av etnologen och teknikhistorikern Jan Garnert. Det är en berättelse om vägen från historiens mörker till vår egen lysande tid. Boken är en del av forskningsprojektet Ljusår.