Historien om Greta Garbo är en saga med mer framgång, sorg och mystik än en Hollywoodfilm.
Hon föddes 1905 på Söder i Stockholm där hennes fattiga föräldrar bodde i en liten lägenhet på Blekingegatan 32. Som barn var hon stillsam och ville helst dagdrömma ifred, även om hon gillade att leka teater. Då hon var 14 år gammal blev hennes far svårt sjuk. Efter att ha varit tvungen att hoppa av skolan för att hjälpa honom med vardagen och den enkla vård som erbjöds fattiga svor hon på att som vuxen bli välbärgad och slippa samma öde. Året efter avled han, och Greta som extraknäckt hos en frisör, sökte jobb på varuhuset PUB. Det var där hon som 15-åring för första gången filmades och reklamfilmerna gav karriären skjuts, snart var hon elev på Dramaten.
Greta Garbo var en av dem som föreslogs regissören Mauritz Stiller då han 1924 frågade efter skolans sötaste flickor. Hans filmatisering av Gösta Berlings saga blev ingen succé i Sverige men gav honom och Greta möjlighet att skriva kontrakt med Louis B. Mayer, MGM:s grundare.
Nedbantad och med fixade tänder började Greta 1925 spela in i USA. Redan innan den första filmen var klar gavs hon ett nytt guldkantat kontrakt, så stark var hennes närvaro på vita duken. Virveln blev den första av flera braksuccéer på kort tid. Till MGM:s sorg gick det sämre med pressen. I en tidig intervju lär hon ha berättat: »Jag föddes. Jag hade en mamma och en pappa. Jag gick i skolan. Vad spelar det för roll?« Privat drabbades hon 1926 av ännu en förlust då hennes två år äldre syster Alva hastigt avled.
Ryktena om livet med kärleken och motspelaren John Gilbert bidrog till att Greta Garbo snart gjorde med media som med galorna och beundrarposten: hon struntade i dem. Det för många svåra steget till talfilm klarade hon galant med sin djupa, vackra röst och under 1930-talets början gjorde hon sina största filmer. Inte sällan på egna villkor och med rekordlöner. Sedan gick det sämre. Ninotchka, hennes kanske bästa film, var den enda som lyckades av de tre sista inspelningarna.
1941 drog sig Greta Garbo tillbaka och snart blev New York ny adress. Samtida brev visar att hon var besviken på Hollywood, hade hemlängtan och kände sig ensam. Livet i ensamhet fortsatte i den nya staden och hon syntes i princip bara till utanför lägenheten då hon gick sina älskade långpromenader. Hon avled 1990 och begravdes på Skogskyrkogården i Stockholm.
Artikeln är ett utdrag från...
Dramatiska damer
229 kr»Illustrationerna är fantastiska och de välskrivna texterna väcker stor lust att läsa vidare på egen hand.« Tidskriften Historiskan
»En kanonfin bok! Alla damer i boken är inte stora hjältar, men alla har en intressant berättelse … en stor kunskapskälla.« Luleå bokpassion
I Dramatiska damer skildras 75 kvinnor som alla skrivit in sig i historien. Illustratören Maria Persson bidrar med färgstarka och skickliga porträtt medan Nils Hjort fångar damernas liv i medryckande kortbiografier.
Varje uppslag i boken är en lockande berättelse om ett dramatiskt personöde – från inspärrade prinsessor till rakryggade kvinnorättskämpar, slipade bluffmakare och smarta uppfinnare. Genom fem århundraden följer vi olika kvinnor som har en sak gemensamt: de gick alla sin egen väg, på gott och ont.
Du kanske också är intresserad av...
Clio på bio
Våra Print on Demand-titlar är för närvarande pausade, och planeras återkomma i maj.
Filmer med historiskt tema tar publiken med på en resa till en svunnen tid. Men skildrar dessa filmer hur det verkligen var? Ofta har händelseförlopp förenklats, förändrats och kanske förbättrats. Kritikerna, med historiker i spetsen, pekar på förvrängningar och faktafel. Men filmer i historisk miljö handlar inte nödvändigtvis främst om det förflutna.
Ulf Zander menar att alla filmer på ett sätt är dokumentära. De speglar den tid de spelades in i och de värderingar som var rådande då: Borta med vinden handlar om 1860-talets USA, men lika mycket om 1930-talets. I Clio på bio visar Zander hur kulturella, politiska och ideologiska värden tar sig uttryck i Hollywoodfilmer.
OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 10 arbetsdagar
101 historiska svenskar
85 kr»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet
En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!
Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?
101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.
Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.