Du har tidigare skrivit Sverige vid avgrunden 1808–1814 och Gustaf Mannerheim. Nu går du betydligt längre tillbaka i historien. Berätta om ditt intresse för antiken och romarriket.
– Det korta svaret på frågan är att jag velat utmana mig själv – och läsarna. Ju äldre man blir desto större överblick får man. Då gäller det att passa på och ta tag i de riktigt stora frågorna innan livet tar slut. Det är det bästa man kan bidra med i den här åldern. Dessutom lär man känna människor som levde för flera tusen år sedan och finner att de faktiskt stått inför liknande problem som vi själva.
Ja, med bokens undertitel ”Pandemier, klimatkriser, folkvandringar” börjar man genast tänka på utmaningar som mänskligheten har idag. Tror du att det finns en risk att vår civilisation går samma öde till mötes som romarna, eller är det att dra det för långt?
– När jag började mina studier på universitetet inför mitt skrivande för drygt femton år sedan utgick jag från det som ett rent historiskt ämne. Under de senaste fyra-fem åren har samtiden hunnit ikapp mig och idag framstår boken som mycket aktuell apropå dessa utmaningar. Det var dock inte min ursprungliga avsikt att boken skulle ha en extra dimension. Tyvärr finns det idag en klar risk att vårt eget samhälle mycket snart drabbas av liknande problem som romarriket. Allt har gått fortare än jag tänkt mig.
Vad har varit roligast i arbetet med denna bok?
– Det har varit roligast att beskriva de stora perspektiven som historien kan ge, att se människan och hennes strävanden nästan ur ett evighetsperspektiv. Det ger mig ett visst hopp, också om vår egen framtid. Jag har velat skriva i den store Edward Gibbons anda, men uppdaterat för 2020-talets läsare. Vi får se om jag lyckats.
Sist men inte minst – vem borde läsa Romarrikets undergång?
– Alla västerlänningar som idag oroar sig för vårt samhälle borde läsa boken. Vi bör alla vara så väl rustade som möjligt inför kommande problem. ”Historien upprepar sig inte men understundom rimmar den”, som Mark Twain så träffande skrev.
Romarrikets undergång
229 krUnder tusen år blomstrade romarriket och lade grunden till vårt moderna samhälle. Rötterna till västerländska grundvärderingar, demokrati och rättsskipning hittar vi här, 2500 år tillbaka i tiden. Även det filosofiska och naturvetenskapliga tänkandet formades under denna viktiga epok. Romarna blev så framgångsrika organisatörer att de snart lagt under sig hela medelhavsområdet. Men år 476 e.Kr. var det antika dramat över – då rasade riket samman.
Sedan dess har frågan gäckat forskare och filosofer: hur var det möjligt att ett så framgångsrikt samhälle kunde gå under? Var det folkvandringar, pandemier eller klimatkris som till slut nötte ner det väldiga riket? Beskattade staten sina medborgare till döds, eller var det möjligen romarnas dekadens som fick riket på fall? Eller en intolerant religion – kristendomen?
Romarna försökte lösa kriserna på sitt sätt men misslyckades och gick under. Den grekisk-romerska kulturen lever dock vidare än idag inom konst, arkitektur, filosofi, vetenskap och politik. På ett underhållande och tankeväckande sätt resonerar Dag Sebastian Ahlander i Romarrikets undergång om vilka lärdomar som går att dra av romarnas misslyckanden för att vår civilisation inte ska gå samma öde till mötes.