Hallå där, Gunnela Björk! Aktuell med Lust och nöd.

Grattis till boksläppet! Den här boken berättar om något som vi ofta tar för givet idag – rätten till preventivmedel. Hur kom du på idén att skriva en bok om det här ämnet?

– Idén fick jag i samband med att jag skrev boken om Kata Dalström. Till hennes begravning 1923 kom det kondoleanser från Nils och Karin Adamsson. Jag mindes ju kondomautomaterna från min uppväxt på 1960-talet men förstod först nu att historien gick så långt tillbaka i tiden som till seklets början. Och att den historien inte bara handlade om Nils utan minst lika mycket om Karin.

– Det visade sig att makarna Adamsson inte bara byggde upp ett företag som sålde preventivmedel och abortredskap utan också var oerhört engagerade i att sprida kunskaper om hur människor skulle kunna förhindra oönskade graviditeter. Deras broschyrer är små och oansenliga, vilket innebar att också fattigt folk hade råd med dem – men innehåller för tiden ovanligt konkret information om sexuella frågor och om olika preventivmedel.

Det är inte första gången du skriver biografi. Varför är en bok om Karin och Nils Adamsson så viktig, för att förstå det samhälle vi har idag?

– Nej, jag har tidigare skrivit om bland andra Margaret Thatcher och Kata Dalström. Att följa en människas livsgärning blir ju en berättelse om hur samhället förändras. När Karin och Nils börjar propagera för och sälja preventivmedel blir de också måltavla för de starka sedlighetsbevarande krafter som dominerar i Sverige vid den tiden. 1910 får vi en lag som förbjuder information om preventivmedel och både Nils och Karin hamnar i fängelse. Men de har bägge upplevt in på skinnet allt elände som oönskade graviditeter leder till – fattigdom, utstötning, utslitna kvinnokroppar, illegala aborter och till och med barnamord – och vägrar ge upp.

Idag är du historiker, men det har inte alltid varit så. Hur väcktes ditt intresse för historia?

– Ja, jag började läsa historia, på kvällstid. och då var jag i 40-årsåldern. Dessförinnan hade jag arbetat i psykiatrin och som journalist i radio och TV. Därför var jag över femtio när jag disputerade på en avhandling, Att förhandla sitt medborgarskap. Kvinnors kollektiva handlande i Örebro 1900–1950. Sedan har jag undervisat på Örebro universitet och skrivit böcker och artiklar när tiden så medgivit. Mitt intresseområde är kvinnohistoria och modern politisk historia. ”Modern” betyder i det här fallet att jag gärna håller mig på 1900-talet.

Slutligen, hur firar du ett boksläpp?

– Jag ser fram emot de första föreläsningarna om boken, först på ABF i Stockholm den 5 oktober och sedan i Örebro den 11 oktober. Förfrågningar om föreläsningar har redan börjat droppa in och det tycker jag är jätteroligt och vill gärna se det som mitt bidrag till folkbildningen om Sveriges moderna historia. Karin och Nils argumenterade ju hela tiden för kvinnors rätt till abort och det är ju en fråga som är skrämmande aktuell än i dag.