Du har skrivit om kriminalöverkonstapel Douglas Palm vid Malmöpolisen i sex romaner sedan 2012. Hur känns det att ta farväl av en karaktär efter så lång tid?
Det hart hänt en hel del i Douglas Palms liv sedan ”Ondskans pris” kom ut 2012. Bland annat har han bytt titel. Han är numera förste kriminalassistent och har dessutom skilt sig. Men jag tror att det finns ännu lite mer att berätta om honom och hoppas att han ska återkomma i en trilogi om utspelar sig under sextiotalets första hälft. Men det kommer att dröja något år innan han återvänder.
Dina böcker har hyllats för de levande och trovärdiga miljöskildringarna av Sverige i mitten av 1900-talet. Var hittar du inspiration till miljön du beskriver?
Eftersom jag är född och uppväxt i Malmö känner jag väl till staden även om jag inte längre bor där. Jag besöker de platser som förekommer i mina böcker och trots att mycket har ändrats under åren, kan jag med hjälp av gamla fotografier få en uppfattning om hur det en gång sett ut. Dessutom tillbringar jag mycket tid i olika arkiv för att få veta hur livet tedde sig i Sverige vid den här tiden. Särskilt tidningsarkiv är till stor hjälp och har jag tur får jag också tillfälle att prata med personer som själva upplevt tiden.
Den ovillige mördaren skildrar även revolten i Ungern 1956 på ett autentiskt sätt. Vad har du för relation till landet – hur gjorde du research till boken?
Jag har ingen relation till landet sedan tidigare och när jag för några år sedan besökte Budapest inför arbetet med boken var det första gången jag var i Ungern. Men revolten har jag hört talas om sedan jag var liten och har i flera år vetat att den skulle finnas med i någon av mina böcker. Jag har genom åren läst en rad böcker om revolten och på nätet finns det en uppsjö med journalfilmer som visades på biografer runt om i Europa hösten 1956. Dessutom har det gjorts flera dokumentärfilmer som jag också sett. Men det som gav mig mest var mötet med Ferenc Labos som deltog i revolten och sedan tvingades fly till Sverige. Eftermiddagen som jag tillbringade i hans kök var ovärderlig.
I vintras blev Den tunna blå linjen en stor succé på SVT och serien lovordades för den trovärdiga och kärleksfulla Malmöskildringen. Har du funderat på att skriva böcker som utspelar sig i dagens Malmö? Vad finns det för för- och nackdelar med att skriva om en svunnen tid?
När jag bestämde mig för att försöka skriva en roman, vilket nu är mer tjugo år sedan, visste jag att den skulle bli historisk. Ett naturlig val med tanke på mitt intresse för historia. Hitintills har det blivit sju romaner så jag tror att jag valde rätt.
Visst är den en utmaning att försöka beskriva en tid och en miljö jag själv inte upplevt och ett och annat misstag har det blivit. Men efterkrigstiden intresserar mig och jag vill veta mer om vad som pågick Sverige under de åren. Det har varit en stor fördel för mig. Med tanke på tiden jag lägger ned på mina böcker måste jag vara intresserad av det jag skriver om.
Det har aldrig varit aktuellt för mig att skriva om vår samtid, det har inte känts tillräckligt intressant. Men samtidigt är det kanske så att jag hela tiden skriver om nutiden, fast sett ur ett historiskt perspektiv. När jag i Ondskans pris berättade om när flyktingarna från nazisternas koncentrationsläger kom till Malmö på våren och sommaren 1945, skulle liknade scener utspela sig sjuttio år senare, hösten 2015, när staden tog emot flyktingar från Syrien. Och vid båda tillfällena var det frivilligorganisationer som gjorde stora insatser för att hjälpa flyktingarna. Det finns andra exempel från mina böcker som visar att skillnaden mellan då och nu inte är så stor som vi kanske tror.
Jobbar du på något nytt bokprojekt som du kan berätta om?
Det finns ett embryo till en ny roman som jag ska börja arbeta med nu i sommar. Jag vill egentligen inte säga mer än så, men kan åtminstone avslöja att den ska utspela sig under sextiotalets första år.
Slutligen, för dina läsare runt om i Sverige som är nyfikna på att besöka Malmö, vilka är dina tre bästa Malmötips?
Den som aldrig tidigare varit i Malmö kan ägna några timmar åt att besöka slottet Malmöhus. Sedan slutet av trettiotalet är det stadens museum och efter kriget fungerade det som ett flyktingläger under några månader.
Fotbollsnostalgiker kan passa på att titta på Stadion som ligger intill Pildammsparken (som också är värd ett besök). Den vackra arenan byggdes inför VM I fotboll 1958 och var i många år MFF:s hemmaplan. Det gäller att passa på, arenan har förfallit och rivningshotet ligger tungt över de numera tomma läktarna.
Malmö Opera, tidigare Stadsteatern, är också värd ett besök. Vid invigningen i september 1944 betraktades den som norra Europas mest moderna teaterbyggnad och den ser i princip likadan ut nu som då.
Den ovillige mördaren
199 kr»Ungernrevoltens dramatiska händelser skildras med en autenticitet som gör denna roman till något utöver det vanliga. Det är tydligt att författaren kan sitt ämne… ger en känsla av närvaro som är fullständigt unik. 5/5, Briljant.« Katrine Hamori, BTJ
En autentisk och dramatisk skildring av revolten i Ungern 1956
Set Mattsson hyllas av kritiker och läsare för sina atmosfärrika och historiskt trovärdiga kriminalromaner. Med Den ovillige mördaren avslutar han sin deckartrilogi om 1950-talets Sverige och Malmö.
Hösten 1956 är ingenting som vanligt för Douglas Palm vid Malmöpolisen. Han är nybliven ungkarl och försöker råda bot på ensamheten genom att tillbringa allt mer tid på arbetet, samtidigt som han följer den oroliga utvecklingen i Europa. I Budapest leder de växande protesterna mot den kommunistiska regimen till en blodig revolt. En av dem som deltar är den unge studenten Lajos Varga. Så småningom flyr Varga och hamnar i Malmö, där han stöter på en person som han misstänker var inblandad i bortförandet av hans barndomskamrat och stora kärlek, Rebeka. Varga bestämmer sig för att hämnas.
Den ovillige mördaren är en spännande kriminalroman som ger en levande skildring av revolten i Ungern. Men det är också en gripande berättelse om kärlek och avgörande livsval.
