År 1908 marscherade 15 000 kvinnor genom centrala New York och krävde kortare arbetsdagar, bättre lön och rätt att rösta. Året efter uppmärksammade det amerikanska socialistpartiet historiens första nationella kvinnodag.
Det var början på ett århundrade av kamp, ideologi, motstånd och frigörelse. Förenta Nationerna firade den internationella kvinnodagen för första gången år 1975.
I Köpenhamn år 1910 arrangerades den andra internationella konferensen för arbetande kvinnor. Clara Zetkin, ledare för ”Kvinnokontoret” i det tyska socialistpartiet, föreslog en internationell kvinnodag där alla länders kvinnor på samma dag varje år skulle kunna yttra sina krav. Förslaget mottogs utan protester och internationella kvinnodagen var född.
Emmeline Pankhurst arresteras utanför Buckingham Palace, 1914.
Den 19 mars 1911 firades den internationella kvinnodagen i Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz med att över en miljon kvinnor och män demonstrerade för kvinnors rätt till arbete, rösträtt och ett slut på diskrimineringen av kvinnor. Före första världskrigets utbrott deltog ryska kvinnor i en fredskampanj och firade sin kvinnodag under den sista söndagen i februari år 1913. Efter diskussioner flyttades den internationella kvinnodagen till det i dag erkända datumet den åttonde mars.
Under år 1914 samlades kvinnor över stora delar av Europa för att demonstrera mot kriget. I maj 1914 arresteras Emmeline Pankhurst, ledare för den engelska kvinnorättsrörelsen, utanför Buckingham Palace när hon försöker presentera en petition för kung George V.
Även svenska kvinnor engagerade sig tidigt i kampen för kvinnlig rösträtt. Signe Bergman var en ledande företrädare för Landsföreningen för kvinnors politiska rösträtt och under våren intervjuades hon av en journalist som skulle bli betydelsefull – Elin Wägner. År 1909 representerade Wägner Sveriges kvinnliga fredsförening vid den internationella kvinnorösträttsalliansens kongress i London. I mars 1914 var Elin Wägner med och bildade föreningen Frisinnade kvinnor som riktade sig emot den politiska högern som i riksdagen röstade nej till kvinnlig rösträtt.
Elin Wägner bredvid 30 band med de 351 454 underskrifter som krävde kvinnlig rösträtt.
Under 1950-talet firades dagen mest i Östeuropa och i Sovjetunionen. 1969 fick dagen ny kraft i västvärlden i och med den växande feminismen och efterhand fick dagen nytt liv i USA och sedan i Västeuropa. 1972 arrangerade Svenska kvinnors vänsterförbund tillsammans med kvinnoorganisationen Grupp 8 aktiviteter på Internationella kvinnodagen.
Förenta Nationerna firade den internationella kvinnodagen för första gången år 1975. Sedan 1996 firas den 8 mars genom att varje år uppmärksamma ett speciellt tema såsom ”kvinnor och mänskliga rättigheter” eller ”en värld fri från våld mot kvinnor”. I år är temat ”Balance for better” med slagorden:
”Framtiden är spännande. Låt oss skapa en könsbalanserad värld.”
Vill du lära dig mer om kvinnorörelsen i Sverige och svenska kvinnor genom historien? Missa då inte Eva Helen Ulvros Kvinnors röster som ger en levande inblick i den stora samhällsomvandling som Sverige genomgick från sent 1700-tal till tidigt 2000-tal. Ulvros låter kvinnorna själva berätta sina historier genom personliga brev, dagböcker, memoarer och intervjuer.
Eller vad sägs om boken Kvinnor i strid? Anna Larsdotter berättar om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig, från 1600-tal till 1900-tal.
Missa inte heller boken Demokratins genombrott, där olika skribenter bland annat berättar om rösträttskampen för både kvinnor och män, och flera viktiga människor från tidigt 1900-tal lyfts fram.
