När ”den svenska näktergalen” gjorde entré på Her Majesty’s Theatre i London den 4 maj 1847 blev publiken som galen och kastade hattar och näsdukar i luften. Trots rekordhöga biljettpriser var salongen sprängfylld. ”Vi kan inte erinra oss att vi någonsin sett en sådan syn inom eller utanför någon teaters väggar”, skrev en tidning.
Storbritannien hade drabbats av ”lindomania”. Folk köade i dygn för operabiljetter och Jenny Lind-souvenirer sålde som smör i solsken. Ingen annan svensk sångare hade haft så lysande framgångar utomlands. Linds makalösa karriär var verkligen en riktig askungesaga.
Hon föddes i Stockholm den 6 oktober 1820 som ett oönskat barn. Mamman, Anna Maria Fellborg, var frånskild och hade redan en dotter från sitt tidigare äktenskap. I kyrkböckerna uppgavs Jenny ha ”okända föräldrar”. Fadern, bokhållaren Niklas Jonas Lind, gav sig tillkänna först efter att dotterns talang hade upptäckts. Mamman lämnade flera gånger bort Jenny till fosterfamiljer, och under de perioder hon bodde hemma blev hon konsekvent sämre behandlad än sin halvsyster.
Enligt vad Jenny Lind själv har berättat upptäcktes hennes begåvning när hon satt vid ett öppet fönster och sjöng för sin katt. En piga som passerade var i tjänst hos Kungliga Teaterns prima ballerina, mamsell Lundberg. Hon berättade för sin matmor om flickan med den fantastiska rösten, varpå Jenny fick provsjunga för teaterns sångmästare.
År 1830 antogs den nioåriga Jenny som teaterelev. Enligt kontraktet skulle teatern bekosta hennes uppehälle och utbildning. Fru Fellborg fick därför 250 riksdaler om året för att hålla sin egen dotter med mat och husrum. Medan teatern stod för utbildning i sång, dans och skådespeleri skulle mamman ge lektioner i vanliga skolämnen. Det var en lönsam affär för Fellborg, som erbjöd sig att ta emot ytterligare tre teaterelever på samma villkor. Men flickorna fick dåligt med mat, undervisningen var bristfällig och mot dottern var mamman lika hård som tidigare.
År 1838 gjorde Jenny sin operadebut som Agatha i von Webers Friskytten. Succén blev enorm, och kritikerna häpnade över att den endast sjuttonåriga flickan hade så fullständig kontroll över både sång och skådespeleri.
De följande åren kantades av framgångar. 1840 utnämndes Lind till hovsångerska och valdes samma år in i Kungliga Musikaliska akademien. Etablerade kulturpersonligheter som Fredrika Bremer och Erik Gustav Geijer tog den unga artisten under sina vingar. Lind hade inte bara charmat dem med sin sång utan också med sin anspråkslösa personlighet.
Vid nitton års ålder flyttade Jenny Lind hem till tonsättaren Adolf Fredrik Lindblad och hans fru. Lindblad förälskade sig i den nästan tjugo år yngre sångerskan. Hon besvarade hans känslor men kunde inte, med sina krav på anständighet, drömma om att splittra hans familj. Lind begärde ett års ledighet från Kungliga Teatern för att i Paris vidareutbilda sig hos den framstående sångläraren Manuel García, men kanske också för att komma bort från den ohållbara situationen hos familjen Lindblad.
När Linds kontrakt med Kungliga Teatern löpte ut påbörjade hon sin internationella karriär. Åren 1844–47 firade den hyllade sopranen triumfer i Tyskland och Österrike. Kritikerna berömde hennes klangrika röst. Enligt den italienske operasångaren Luigi Lablache var ”varje ton som en pärla”. Hon ägnade också mycket stor omsorg åt artikulationen på olika språk. Lind samarbetade bland annat med kompositören Felix Mendelssohn och blev än en gång utsiktslöst förälskad i en gift man. Mendelssohns plötsliga död 1847 drabbade henne hårt.
Jenny Lind drömde om att bilda familj, men fann detta oförenligt med karriären som operasångerska. Hon blev med åren allt mer religiös och fick en kluven inställning till scenkonsten. Samtidigt som hon betraktade sin begåvning som en gudagåva, tog hon avstånd från teaterns värld som enligt henne präglades av dålig moral. På höjden av sin popularitet fattade hon 1849 beslutet att lämna operascenen för gott.
Hon fortsatte dock att framträda på konserter och inledde året därpå sitt segertåg i Amerika. Turnén arrangerades av P T Barnum, känd för sina freak shows där han visade upp människor med olika fysiska defekter. Vid ankomsten till New York togs Jenny Lind emot av 30 000 jublande amerikaner, och efter 93 konserter över hela USA och på Cuba hade hon tjänat motsvarande 3 miljoner dollar i dagens penningvärde.
År 1852 överraskade Jenny Lind världen genom att vid trettiotvå års ålder gifta sig med sin nio år yngre pianist, Otto Goldschmidt, en elev till Mendelssohn som hon hade lärt känna i Tyskland. Goldschmidt, som var jude, konverterade till kristendom före bröllopet. Paret fick tre barn och bodde från 1858 i England där Lind gav konserter och utnämndes till professor i sång vid Royal College of Music.
Jenny Lind Goldschmidt avled 2 november 1887 på familjens lantställe i Herefordshire, där hon också ligger begravd.
Texten är ett utdrag från...
101 historiska svenskar
85 kr»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet
En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!
Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?
101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.
Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.
Du kanske också gillar...
Kvinnors röster
85 kr»Varje öde är lika fängslande, och Eva Helen Ulvros kloka kommentarer gör Kvinnors röster till en av sommarens stora litterära upplevelser. Jag önskar den många läsare.« Ulrika Knutson, Göteborgs-Posten
Fascinerande livsöden från det moderna Sveriges framväxt!
Kvinnors röster ger en levande inblick i den stora samhällsomvandling som Sverige genomgick från sent 1700-tal till tidigt 2000-tal, med fokus på kvinnors möjligheter. Hur har deras sociala, politiska och kulturella liv sett ut och förändrats över tid?
Genom kvinnors egna röster; personliga brev och dagböcker, memoarer och intervjuer, möter vi tretton fascinerande livsöden, som samtidigt speglar Sveriges historia. Förändringar i samhället ger boken dess kontext och knyter samman de olika livsödena.
Eva Helen Ulvros är professor i historia vid Lunds universitet. Hon har tidigare skrivit en rad uppskattade böcker om kvinnohistoria.