Natten till den 26 april 1986 skedde Tjernobylkatastrofen. Det var en ödesdiger reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. Radioaktiva partiklar spreds över stora delar av Europa, även till Sverige.
När olyckan i Tjernobyl inträffade, hade Sovjetunionen 12 kärnkraftverk i bruk. Det fanns även planer på att bygga fler. Sovjet var först i världen med att använda kärnkraft för elektricitet.
Kärnkraftverket i Tjernobyl ansågs vara ett succébygge i Sovjet. Det hade tagit rekordkort tid att bygga och innan olyckan 1986 hade det inte rapporterats om några större störningar. Kärnkraftverket hade fyra reaktorer i bruk, varav den sista färdigställdes 1983.
Vad hände i Tjernobyl?
Natten mellan den 25 och 26 april skulle en årlig översyn av reaktor fyra genomföras. Samtidigt var planen att utföra ett kort experiment för att förbättra kontrollen av det mycket väsentliga kylsystemet. Målet med experimentet var att förbättra försörjningen av nödström till reaktorn vid ett bortfall av ström från ett yttre elnät. Klockan elva på kvällen den 25 april påbörjades testet.
När testerna genomfördes kördes reaktorn på en väldigt låg effekt. Planen var att personalen långsamt skulle dra ner effekten till 25 procent. Men det skedde ett misstag, för plötsligt är reaktorns effekt nere på endast en procent.
Därför får personalen en ödesdiger order: höj snabbt effekten. Det ledde till att effekten sköt i höjden. Resultatet blev en härdsmälta och strax innan klockan halv två på natten exploderade reaktor fyra.
Konsekvenser i Sverige
Reaktor fyra saknade en så kallad inneslutning, vilket ledde till att radioaktiva partiklar färdades rakt ut från reaktorn. Utanför vad som är dagens Ukraina och Vitryssland, var Sverige ett av de länder som fick störst nedfall av radioaktiva partiklar.
I det svenska kärnkraftverket i Forsmark upptäcktes klockan sju på morgonen två dagar efter olyckan ett radioaktivt utsläpp. Ingen utanför Sovjetunionen visste då om händelseförloppet i Tjernobyl.
I Forsmark stoppades allt arbete och de 600 arbetarna evakuerades. Beredskapen höjdes och haveriredskapen sattes igång. Men snart räknade man ut de radioaktiva partiklarna inte kom inifrån Forsmark.
16.30 på måndagen kontaktar svenska ambassaden i Moskva sovjetiska myndigheterna, som varken dementerar eller bekräftade att det skett en olycka i Tjernobyl. Men klockan 19 på måndagen släppte Sovjetunionen sitt första officiella meddelande: att en olycka hade inträffat i ett kärnkraftverk i Tjernobyl i Ukraina.
Olyckan klassades som en nivå 7-olycka på INES-skalan, The International Nuclear Event Scale, utarbetad av Internationella atomenergiorganet för att mäta och gradera olyckor vid kärnkraftverk. Händelsen i Tjernobyl är tillsammans med katastrofen i Fukushima 2011 de enda olyckor som klassas som en nivå 7-olycka. Det är de värsta olyckorna som registrerats på INES-skalan.
Missa inte!
Tjernobylkatastrofen
185 krTjernobylolyckan den 26 april 1986 berodde inte enbart på konstruktionsfel och enskilda personers agerande. Den var också en konsekvens av ett korrumperat samhällssystem där säkerheten tilläts läggas åt sidan för statens, partiets och nomenklaturans bästa. I sann sovjetisk anda hölls katastrofen hemlig – panik och kritik fruktades mer än radioaktivitet.
Först efter att radioaktiva partiklar upptäckts utanför svenska Forsmark skulle världen få kännedom om det inträffade. Räddningsinsatserna blev omfattande och åtskilliga personer kom plikttroget att sätta sina liv på spel för att rädda andra. Att katastrofen inte förvärrades ytterligare berodde på dessa personers uppoffringar, men den kontaminering som då redan var ett faktum kommer vi få hantera under lång tid framöver.
Simon Olsson berättar här om den ödesdigra dagen då reaktorn i Tjernobyl havererade och de följder som vi inte minst i Sverige lever med än idag. Fascinationen för olyckans nästan obegripliga konsekvenser har dessutom lett till att den övergivna staden Pripjat och ”Den förbjudna zonen” har blivit turistmål och till underhållning i form av skönlitteratur, spel och tv-serier.
