Vid mitten av 1800-talet blev det tillåtet för kvinnor att arbeta som småskollärare och folkskollärare. Det blev en chans för många unga kvinnor att komma ut i yrkeslivet istället för att hamna i den traditionella rollen som hemmafru med familj och barn.
I Sverige fick kvinnor först arbeta som folkskolelärarinnor år 1853. I Danmark fick de ta lärarexamen och undervisa i statliga allmänna skolor 1859. Kvinnor fick ha vissa lägre lärartjänster även inom svenska statliga skolor från 1859, dock inte med samma villkor som män. De kunde till exempel enbart arbeta som ämneslärarinnor, vilket staten inte ansåg vara en fullmaktstjänst.
I Ida Jessens kritikerrosade och prisbelönta roman En ny tid möter vi fröken Lilly Høy. Hon tog arbete som friskolelärarinna i ett litet samhälle på Jylland i början på 1900-talet. I romanen får vi ta del av de dagboksanteckningar som hon skriver i samband med makens bortgång, där hon reflekterar över sitt förflutna som ung lärarinna och arbetande kvinna. Det var en lustfylld fas i hennes liv som giftermålet tyvärr satte punkt för – ett äktenskap som innebar en period av tjugo stillastående år för Lilly.
