Hela dagen den 11 februari 1990 visades porten på Victor Versterfängelset utanför Kapstaden i direktsändning på både CNN och BBC, och kommentatorerna fyllde ut väntetiden med spekulationer. Nu kommer han snart, vem ska vara i hans sällskap?
Så steg Nelson Mandela ut genom porten tillsammans med sin dåvarande fru Winnie. De klev in i en bil som körde dem de sex milen till Kapstaden, en sträcka som till stora delar kantades av hurrande ANC-anhängare och andra aktivister.
”Revolutionen kommer inte att sändas på tv”, skaldade en gång jazzpoeten Gil Scott-Heron. Men frågan är om det inte var vad som skedde den dagen. På fyra år gick Mandela från politisk fånge i ett högriskfängelse till det fria Sydafrikas första president.
Att Mandela släpptes, 72 år gammal, och direkt kunde inleda förhandlingar med regimen går att förstå som en följd av att det kalla kriget i praktiken var avslutat. USA:s president hette nu Bill Clinton och Sovjets förste och siste president hette Michail Gorbatjov. Sydafrika var inte längre en ”viktig strategisk partner i kampen mot kommunismen”. Reaganadministrationens stöd till apartheidregimen, som Desmond Tutu fördömt som ”omoralisk, ondskefull och fullkomligt icke-kristen” var historia. Men ingen visste ännu hur vägen framåt såg ut.
Vägen till demokratisering var inte rak. Mandela kritiserades av sina egna för att ingå en ”vapenvila” med Sydafrikas dåvarande president de Klerks regering och beordra MK att lägga ned vapnen. Våldsamheter fortsatte ändå att bryta ut, med ANC-aktivister som måltavlor, en kampanj som Mandela med rätta misstänkte orkestrerades av Sydafrikas ökända säkerhetstjänst.
Tiden fram mot det första presidentvalet präglades av kompromisser som kritiserades hårt av hans egna. Men i april 1994 var det dags, och ANC vann Sydafrikas första fria val med 62 procent av rösterna. I maj svors Mandela in som republiken Sydafrikas president. Utan hans syntes av politisk idealism och iskall pragmatism hade övergången till majoritetsstyre utan tvekan kantats av betydligt fler blodbad än vad som blev fallet.
Redan 1993 hade Mandela och de Klerk fått dela Nobels fredpris. Trots att relationerna dem emellan under de pågående förhandlingarna blivit alltmer frostiga – Mandela litade inte på de Klerk – gav Mandela i sitt tal honom en eloge för hans politiska mod. Det är dock uppenbart att hans hjärta låg i de rader som följde:
Låt oss tillsammans sträva efter att bevisa att Martin Luther King Jr hade rätt när han sa att mänskligheten inte längre kan tillåtas leva i rasismens och den eviga krigföringens ”stjärnlösa natt”. Låt oss tillsammans bevisa att han inte var en drömmare när han sa att fred och jämlikhet är mer värda än alla jordens rikedomar.
Efter en lång tids sjukdom dog Nelson Mandela i december 2013, 95 år gammal. Att landet förändrats och att ANC blivit något annat än under hans ledning blev nog tydligt när partiet valde att inte bjuda in Mandelas gamle vän biskop Desmond Tutu till hans begravning.
Artikeln ovan är ett utdrag från boken 101 historiska hjältar.
Läs mer om Nelson Mandela!
Nelson Mandela
85 kr»Det finns goda skäl att en gång till berätta historien om frihetskämpen Nelson Mandela. Som tidigare ambassadör och Sidachef kan Sten Rylander sätta in kampen i ett större sammanhang.« Svenska Dagbladet
Unik biografi som ger en levande bild av Mandela som människa och politiker!
I sitt försvarstal vid Rivonia-rättegången 1964 , som slutade med en livstidsdom och 27 år i fängelse, framhöll Nelson Mandela att han ägnat sitt liv åt att kämpa för ett demokratiskt och fritt samhälle. Han ville leva för detta ideal men också om nödvändigt dö för det.
Som ambassadör med 30 års erfarenhet av Afrika besitter Sten Rylander unika kunskaper om Mandelas gärningar och om de många svenska stödinsatser som hittills varit relativt okända. Här berättar om hur Mandela genom tolerans och framsynt ledarskap lyckas besegra en brutal motståndare samt bara väg för ett demokratiskt styre i Sydafrika.
Sten Rylander personliga kontakter med människor i Nelson Mandelas närhet ger skildringen tyngd. Han har bland annat samtalat med f d presidenten Thabo Mbeki, f d ärkebiskopen Desmond Tutu och säkerhetschefen Niel Barnard.
I boken framkommer intressanta uppgifter om Mandelas och ANCs nära samarbete med Sverige, samt det massiva svenska stödet i kampen mot apartheid i Sydafrika.
Du kanske också är intresserad av...
Det nya Sydafrika
209 kr»En intressant och lättläst reportagebok om samhällsutvecklingen under de senaste tjugo åren i Sydafrika.« Bibliotektstjänst
En framtid i skuggan av apartheid. Högaktuell skildring om Sydafrika!
Regnbågsnationen har på drygt två decennier gått från att vara Nelson Mandelas hyllade demokratibygge och försoningsprojekt till att bli en nation i kris. Det är en utveckling som få kunde förutse.
Såren från apartheidtiden har fått sällskap av korruption och politisk vanskötsel. Med ett år kvar till parlamentsvalet 2019 måste sydafrikanerna bestämma sig för hur de vill att deras framtid ska se ut. Vilka är Sydafrikas utmaningar och vad beror de på? Och hur ska de övervinnas?
Motstånd
Våra Print on Demand-titlar är för närvarande pausade, och planeras återkomma i maj.
Björn Kumm har under sina många verksamma år rapporterat om politiskt motstånd. Vi känner till de motståndsrörelser som kämpade under andra världskriget i våra grannländer Danmark och Norge. Men en liknande kamp har förts på många andra ställen under lång tid.
Motstånd handlar ofta om de maktlösas kamp. Hur ska man mobilisera de mycket svaga och de allra fattigaste mot en övermakt som kontrollerar stat och militär? Trots allt har många motståndsrörelser segrat, ibland utan att tillgripa våld. Hur har det gått till? Och vad händer när motstånd krossas?
Björn Kumm berättar nu initierat om alla de motståndsrörelser som kämpar mot första och andra världskrigets segrarmakter. Motstånd är en angelägen och fängslande skildring som behövs för att förstå dagens ofta obegripliga konflikter.