Artiklar

Passets historia: Från jordbruksarbetare till vaccinpass

Pass med stämplar

Olika typer av pass har använts i Europa sedan 1400-talet. Men de har inte alltid sett ut som de gör idag. I artikeln nedan tittar vi på passets historia.

Ett pass är en typ av identitetshandling som visar i vilket land dess innehavare är nationell medborgare. Passet utfärdas av en statlig myndighet, vilket i Sverige är Polismyndigheten. Våra pass är reglerade av internationella lagar och används som en internationell legitimationshandling vid gränskontroller. Idag innehåller passet ett fotografi på innehavaren, samt till exempel hens underskrift, födelsedata och nationalitet.

Idag visar vi ofta vårt pass vid resor mellan länder, när vi ska passera en gränskontroll. Men i flera europeiska länder var det fram till sent 1800-tal vanligt med kontroll inom landets gränser. Det systemet växte fram i Europa under 1400-talet.

1812 års passförfattning: passkontroll inom Sveriges gränser

I början av 1800-talet krävdes det ökad kontroll vid och inom Sveriges gränser, eftersom landet var i krig. Såväl svenskars som utlänningars resor skulle kontrolleras noga. Därför antogs 1812 års passförfattning, som tydliggjorde reglerna för pass för resor inom och utanför Sveriges gränser. Detta dominerade länge passets historia i Sverige.

Under tidigt 1800-tal utfärdades pass för specifika resor och ändamål. Dokumentet skulle innehålla information om vart innehavaren bodde, vart personen skulle färdas och via vilken väg. Enligt 1812 års författning låg ansvaret på utformning hos länsstyrelsen.

De som ansökte om pass var ofta jordbruksarbetare. När skörden var stor krävdes ibland extra arbetskraft från andra gårdar och län. För arbetarna, som ofta var bondsöner och drängar, skrevs pass som bevisade att de hade rätt att färdas mellan gårdar och län. I 1800-talets Sverige var det fortfarande krav på så kallad laga försvar, som innebar att de män som inte hade arbete riskerades att bli gripna och sändas till armén. Dessutom var arbetarnas pass en försäkring för de gårdar de sökte sig till. För gårdsägarna fungerade dokumentet som en referens.

Handel och “Riksdagsskjuts”

Andra som reste mellan landsbygd och stad gjorde det ofta på grund av handel. Fram till 1789 skulle handeln enligt lag framförallt ske i städerna, inte på landsbygden. På så vis genererade städerna en inkomst i form av till exempel tullar. När ansökan om passet lämnades in skickade man även med dokumentation som visade vad som skulle säljas och att det var lagligt.

1812 års författning specificerade även att passen nu skulle vara tryckta. Det minskade även mängden pass som skrivits av obehöriga, som husbönder och präster. Samtidigt skulle en husbonde fortfarande intyga varför en anställd behövde resa mellan olika län.

Passen kunde även innehålla information till gästgiverierna där resenärerna stannade under sin resa. Dessa direktiv användes framförallt på riksdagsmännens pass, för att underlätta deras färd genom bättre logi och en snabbare resa. Ibland stod det uttryckligen: “således är begagnade av Riksdagskjuts berättigad” .

Passets historia i modern tid: från rigorös kontroll till inga pass

Först 1860 upphävdes 1812 års passförfattning. Nu behövde man inte visa pass vare sig för inrikes eller utrikes resor. Först vid första världskriget kom passen åter i bruk.

Varför förändrades behovet av pass? Anledningarna var flera. För det första förändrades rikets behov av att kontrollera rörelse inom landets gränser. Sverige hade befunnit sig i fred sedan 1815 och man var inte längre lika rädda för fiender och spioner. Dessutom förändrades hur människor reste tack vare teknologiska framsteg. Ångbåten och järnvägen utvecklades, vilket gjorde att resenärer nu mycket enklare kunde ta sig från a till b. Därutöver byggdes även telegrafinätet ut i Sverige under 1950-talet. Det var alltså mycket enklare att kommunicera med personer som befann sig på olika platser runt om i landet.

Olika typer av vaccinpass står i centrum nu när Europa ser fram emot den tid då vi lämnar Corona-pandemin bakom oss. Det digitala intyget ska visa om personen blivit vaccinerad, har antikroppar eller är infektionsfri.

Du kanske också är intresserad av...

Övervakningens historia

239 kr
  • Ger en nödvändig historisk ram åt en synnerligen aktuell fråga.
  • Boken anknyter till samtida övervakningsskandaler som nyligen skakat både Google och Facebook.
  • Boken är en belysande, i stora drag skandinavisk historia. De svensk-dansk-norska parallellerna ger en tydligare bild av vad som är en internationell utveckling.
I Övervakningens historia berättar historikern Andreas Marklund om hur furstar, regeringar och andra makthavare under seklernas lopp har utövat makt genom att övervaka kommunikation och informationsflöden i samhället.

Det är en hyperaktuell historia av världsomspännande dimensioner och med rötter i 1500-talets brevspionage med förgreningar som sträcker sig fram till nutidens digitala massövervakning. I boken följer vi dessa dolda maktstrukturer på deras jakt efter hemligheter och känslig information genom dunkla skrymslen av Europas historia.

Berättelsen utgår ifrån svenska och danska förhållanden men knyter också an till utvecklingen i de länder som genom historien haft stor påverkan på underrättelseinhämtningens natur. Det gäller exempelvis länder som Frankrike, USA, Tyskland och Storbritannien. Övervakning är dock gränslös till sin natur och Marklund tar oss med på en svindlande resa längs postvägar, teleledningar, radiovågor och datakablar till de platser där maktens ögon och öron har utfört sitt värv i det fördolda.