Är du intresserad av att släktforska? Vilken tur! För dagens digitala och tekniska utvecklingen har skapat helt nya möjligheter för släktforskning.
Vad är släktforskning?
Släktforskning handlar om att utforska släktförhållanden och är en del av genealogi, som är läran om människors (och djurs) släktförhållande och utförs genom systematiska metoder. För amatörforskare handlar det ofta om att ta reda på ens egen eller ens hembygds släkthistoria.
Idag finns det flera stora internationella databaser. Det största är det amerikanska företaget Ancestry, som erbjuder tjänster för att kartlägga släktförhållanden.
Men det går alldeles utmärkt att släktforska på egen hand. Tidigare var släktforskare tvungna att fysiskt besöka arkiv runt om i Sverige. Men den tekniska utvecklingen har gjort livet lättare: det som inte finns digitalt finns oftast på mikrofilm eller mikrokort. Vi kan till exempel ladda hem bouppteckningar och uppgifter ur kyrkoböcker och vi har tillgång till personregister på nätet.
Kom igång med släktforskning
Men hur ska man komma igång med sin släktforskning? En bra start är att tala med de i sin egen familj. Försök att få information från familj och släktingar. Fråga till exempel om namn, vart personer har bott eller om de migrerade. Stora delar av Sveriges befolkning emigrerade till exempel till USA under 1800-talet till tidigt 1920-tal.
Har du eller någon i din familj föremål som kommer från din släkt? Finns det gamla böcker, klockor, dokument som kan ge information? Släktforskning är i mångt och mycket detektivarbete och det gäller att vara kreativ!
Upptäck de digitala arkiven
Sverige har världens mest utförliga folkbokföring. På 1600-talet var de svenska prästerna tvungna att dokumentera förändringar i sin socken eller församling. Denna folkbokföring är idag ovärderlig för en släktforskare.
Vad som skiljer den svenska folkbokföringen åt är de så kallade husförhörslängderna (kom senare att kallas Församlingsböcker A-serien). Husförhörslängderna är folkbokföringens huvudbok och här uppgavs varje bostadsadress i aktuell socken eller församling. Därutöver antecknade församlings präst huruvida det skett några förändringar inom hushållen: inflyttade hushåll, barnafödsel, vigslar och dödsfall. Förändringar i hushållet kan även återfinnas i: Flyttningslängderna, Födelse- och doplängderna, Lysnings- och vigsellängderna och Död- och begravningslängderna. Allt detta är idag digitaliserat.
Med hjälp av Riksarkivets digitala söktjänst för kyrkoarkiv kan du få tillgång till materialet. På Riksarkivet kan du även få tillgång till databasen Sveriges dödbok 1850-2017 och Folkräkningarna/Sveriges befolkning.
Släktforskning har blivit väldigt populärt. Därför har det även startats flera föreningar för de som är intresserade av just detta. Är du ny på att släktforska kan ett medlemskap i förening vara väldigt lämpligt. Då kan du få hjälp och tips såväl som möta likasinnade.
Missa inte!
Under tre sekler spelade de indelta soldaterna en avgörande roll för Sveriges försvar. Än idag bär hundratusentals svenskar namn som en gång skapats för att passa knektar och intresset för deras levnadsöden är mycket stort. Därför kommer denna uppdaterade och utökade utgåva av Svenska knektar.
Lars Ericson Wolkes breda skildring av indelningsverket och villkoren för soldaterna sträcker sig från 1600-talets stormaktstid till vårt eget århundrade. Tack vare hans egen och annan forskning vet vi hur soldater rekryterades, hur de levde på torpen och vad de gjorde på övningsfälten. En stor mängd nedtecknade berättelser från befäl och rekryter gör att vi också kan följa dem genom Karelens skogar, på Ukrainas stäpper och i Tysklands byar.
I boken ingår ett kapitel om soldathustruns roll. Vidare finns ett avsnitt med tips om hur släktforskaren ska kunna finna sina militära förfäder.
