Texten baseras på ett utdrag från...
År 2020 är det 50 år sedan Norman Borlaug fick Nobels fredspris för sin roll i den såkallade gröna revolutionen, där han med sin forskning inom växtförädling beräknas ha räddat miljoner människor från svält. Bland pristagarna 2020 finns FN:s livsmedelsprogram WPF, belönade med Nobels fredspris för sin kamp mot hunger, och Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna, tilldelade Nobelpriset i kemi för deras upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg.
Under de kommande trettio åren måste livsmedelsproduktionen öka med uppemot sjuttiofem procent om jordens ökande befolkning inte ska gå hungrig. Men för att möta det tilltagande klimathotet behöver matproduktionen ske på ett mer hållbart vis.
Efter millennieskiftet accelererade teknikutvecklingen. En av de senaste innovationerna är gensaxen CRISPR/Cas9 som används för att göra riktade förändringar i arvsmassan.
Det är ett högprecisionsinstrument som kan byta ut så kallade baspar i DNA-kedjan, klippa av gensekvenser, stänga av enskilda gener eller föra in nya. Därmed kan forskarna på ett helt revolutionerande sätt skräddarsy växternas inre och sannolikt skynda på det tidskrävande arbetet med att skapa nya sorter. 1900-talets traditionella växtförädlare som Nikolaj Vavilov och Heinz Brücher skulle inte ha trott sina ögon.
Men samtidigt som teknikutvecklingen rusat fram kvarstår motståndet mot tillämpningar inom djur- och växtförädling, men inte när det gäller mikrobiologi och läkemedel. Debatten har blivit allt mer oförsonlig och bitter med – generellt sett – vetenskapsmän på ena sidan och miljörörelser och konsumentorganisationer på den andra.
År 2016 undertecknade hundrasju Nobelpristagare ett öppet brev till Greenpeace där de krävde att organisationen skulle upphöra med sitt propagerande mot genmodifierade grödor, i synnerhet det gyllene riset. Greenpeace och andra miljöorganisationer snarare intensifierade sitt motstånd. Forskare har vittnat om hot, skadegörelse och vandaliseringar av försöksodlingar.
Motviljan mot genmodifierad mat är stor bland konsumenter runt om i världen, inte minst i Syd- och Östeuropa. Inom EU är lagstiftningen sträng kring både genmodifierade produkter och forskning. Hittills har endast en gröda blivit godkänd för kommersiell odling inom EU, majssorten Mon810, och enbart äldre genmodifieringstekniker som mutationsframkallande strålning eller kemikalier är lagliga.
Sedan Charpentier och Doudna upptäckte gensaxen CRISPR/Cas9 2012 har användningen av den exploderat. Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Gensaxen har tagit både växtförädling och de andra livsvetenskaperna in i en ny era.
Missa inte!
Ett historiskt reportage om framtidens mat
Sommaren 1943. På uppdrag av Heinrich Himmler plundrar ett SS-kommando en rad odlingsanläggningar i Ukraina och södra Ryssland. Gruppen är på jakt efter fröerna i världens första genbank – en enorm samling av växtmaterial från jordens alla hörn som skapats av den berömde sovjetiske växtförädlaren Nikolaj Vavilov. Med bytet hoppas man kunna lägga grunden till det jordbruk som ska livnära nazisternas tusenårsrike.
Den stora fröstölden är den dramatiska historien om tre män som verkade i tre politiska system. Nikolaj Vavilov bar på en dröm om en biologisk mångfald som kunde mätta världen. Han vägrade låta vetenskapen underordna sig politiken och kom att svälta ihjäl i Stalins fängelser. För SS-officeren Heinz Brücher var växtförädling ett redskap som kunde skydda det tyska folket. Han försökte senare använda de värdefulla fröerna till att köpa sig en fristad i Sverige. Amerikanen Norman Borlaugs superfröer slog världen med häpnad, gav honom Nobels fredspris och blev startskottet för den gröna revolution vars enorma monokulturer så kraftigt minskat den biologiska mångfalden.
Med tillgång till nytt arkivmaterial följer Jens Nordqvist de stulna fröernas spår och skildrar växtförädlingens lika dramatiska som okända historia under 1900-talet.
