Bohuslän har varit skådeplats för många stormiga strider under århundradenas lopp. Danska och norska stormän har kämpat om herraväldet, vikingar har gett sig ut på Nordsjön för att kolonisera de brittiska öarna, Island och Grönland. Men här blomstrade också Kungahälla, Norges mest betydande stad under 1100-talet, och en rad andra livliga handelsplatser utmed älven och kusten.
På Bohus fästning tar flera färgstarka personer plats på scen — kung Magnus Eriksson, som under 1300-talet regerade över både Norge och Sverige, och senare unionsdrottningen Margareta. Heliga Birgitta dyker också upp, både i rollen som bröllopsgäst och ”lärare” åt Magnus Erikssons hustru, Blanka av Namur.
Tomas Andersson är arkeolog, historiker och författare. I Bohusläns historia — som tar avstamp i yngre järnålder och sträcker sig fram till freden i Roskilde 1658 — riktar han allt strålkastarljus mot landområdet som på 1300-talet hade kunnat utvecklas till ett eget ”mellannordiskt” kungarike. För första gången i bokform får området sin egen historia berättad, fri från norska, danska och svenska övertoner.
Boken tar avstamp i yngre järnålder i Europa och Skandinavien, århundraden som var politiskt turbulenta. Under den här perioden omnämner den ostrogotiska historikern Jordanes för första gången i skrift det område som idag kallas Bohuslän – ”Aeragnaricii” – vilket bör vara landskapets norra del, Ranrike.
Under senare år har det gjorts arkeologiska fynd daterade till järnåldern, som tyder på att det utmed Bohuskusten funnits handelsplatser som i storlek väl kan mäta sig med Birka och är betydligt äldre, exempelvis Ytter Restad norr om Kungälv och Greby strax utanför Grebbestad. Under vikingatid deltog bohusläningar i koloniseringen av Nordsjön och flera av de tidiga kungarna i det framväxande kungariket Norge uppehöll sig längre perioder i landskapet, exempelvis Olav Kyrre vid Håkeby strax norr om Tanumshede. Många av drabbningarna i Snorre Sturlassons Heimskringla utspelas i Bohuslän.
I Kungahälla residerade kung Sigurd Jorsalafare som var den första europeiska kung som deltog i korstågen under 1100-talet. Kristendomens intåg och kampen om makten mellan kung och kyrka har satt tydliga spår. Träkyrkor ersattes av kyrkor i sten.
Två av Norges mest betydelsefulla kloster låg i Bohuslän, Augustinerklostret i Kungahälla och ett premonstratenser-kloster i Dragsmark på Bokenäs. Både i Kungahälla och i Marstrand verkade franciskaner.
Många viktiga personer har under århundradenas lopp besökt eller vistats längre tider i Bohuslän, och platsen där de befunnit sig har blivit lika viktiga i landskapets historia. Hertigarna Erik och Valdemar (kända från Nyköpings gästabud) var nära att skapa ett självständigt ”Mellannordiskt” rike under 1300-talets första hälft bestående av erövrade områden från de tre nordiska kungadömena.
På Bohus slott undervisade Birgitta Birgersdotter (den heliga) drottning Blanka av Namur det nya landets seder och bruk. Hennes man, kung Magnus Eriksson, regerade härifrån både över Norge och Sverige under 1300-talet. Bohus slott var kanske rikets viktigaste fäste, där det låg på gränsen mellan de båda länderna. Även unionsdrottningen Margareta vistades oftast på slottet fram tills den svenska tronen var säkrad och Köpenhamn blev residensstad …
Under dansktiden fram till 1658, höggs skogarna ner för att användas till skeppsbygge och sillfiske. Bohuslän låg inte längre i den politiska huvudfåran. Ändå var det utanför Bohus slottsmurar som Kristian II (Tyrann) slutligen fick ge upp kampen om kungakronan.