Under en period av drygt femtio år, från 1800-talets mitt och till början av nästa sekel, lämnade 1,2 miljoner svenskar landet för att söka sig en framtid i USA.
De allra flesta gav sig ut på den långa resan för att förbättra sina ekonomiska villkor, men för många hägrade också ett liv i frihet från tvång och överhet. Det här är berättelsen om den största folkomflyttningen i Sveriges historia, om drömmar som förverkligades och drömmar som krossades. Vi möter både obemärkta öden bland utvandrarna liksom också män och kvinnor som gjorde verklighet av Amerikadrömmen och inspirerade allt fler att följa i deras fotspår.
Författaren Tomas Blom väver in många trådar i sin färgstarka skildring av en omvälvande tid som gett stoff till litterära och filmiska storverk. En tid som aldrig upphör att fascinera svenskar och svenskättlingar på båda sidor Atlanten.Boken är en del i serien Sveriges dramatiska historia
Det svenska Amerikaäventyret hade ju tagit sin början redan ett par hundra år innan de stora emigrationsvågorna på 1800-talet.
År 1638, när Sverige på allvar börjat etablera sig som ”stormakt” kring Östersjön, ankrade fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip utanför en fjärran okänd kust vid mynningen av Delawarefloden. Här i detta jungfruliga land skulle en koloni grundas, på samma sätt som holländare och engelsmän redan gjort. Det var också holländare som inspirerat Axel Oxenstierna till denna storvulna satsning som i första hand skulle berika landet genom import av dyrbara skinnvaror. Dessvärre kom kolonien Nya Sverige att föra en tynande tillvaro tills den besattes av de rivaliserande holländarna år 1655. Men åtskilliga svenskar hade vid det laget skapat sig en tillvaro som jordbrukare och kunde stanna kvar i sitt nya hemland.
Det amerikanska revolutionskriget mot Storbritannien och det nya statsskick som inspirerats av upplysningens ideal blev föremål för stort intresse, inte minst i Sverige, och gav upphov till föreställningen om Amerika som en frihetens stamort på jorden. De första glesa skarorna av utvandrare som gav sig iväg under tidigt 1800-tal drevs i många fall av längtan efter frihet, inte minst i trosfrågor. Det s.k. konventikelplakatet förbjöd privat religionsutövning, något som drev många att söka sig till ett land utan statskyrka. Inte förrän mot mitten av seklet blev längtan efter bättre materiella villkor den pådrivande faktorn. Emigrationen tog fart på allvar i samband med de svåra nödåren i början av 1860-talet, trots att de långa sjöresorna alltjämt måste företas på segelskepp, men när ångdrivna fartyg kommit i bruk, växte skarorna av emigranter allt snabbare.
I likhet med Vilhelm Mobergs Karl Oskar och Kristina, sökte sig de tidiga svenska immigranterna i första hand till territorier som Minnesota och Wisconsin där tillgången till billig odlingsmark var god. Det skulle däremot inte dröja länge, förrän unga svenska män och kvinnor med siktet inställt på arbeten inom industri och hushåll föredrog att pröva lyckan i städerna. Framför allt det snabbväxande Chicago utövade en stark dragningskraft och i början av 1900-talet bodde det fler svenskar i denna stad än i Göteborg. Breven till hemlandet präglades många gånger av stor tillfredsställelse med de nya villkoren och lästes begärligt av sådana som ännu inte gjort verklighet av sina Amerikadrömmar. Kanske innehöll brevet också en biljett till det förlovade landet?
