Våra Print on Demand-titlar är för närvarande pausade, och planeras återkomma i maj.
Ny och uppdaterad utgåva våren 2022.
Intresset för NATO är större än någonsin. Ann-Sofie Dahl, en av Sveriges främsta experter på NATO och säkerhetspolitik, har skrivit en bok som sammanfattar och förklarar allt som varje svensk bör känna till om försvarsalliansen.
NATO diskuteras som aldrig förr, som en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen, en intensiv svensk försvarsdebatt och ex-president Trumps utrikespolitik. Men vad är egentligen NATO och varför uppstod försvarsalliansen? Hur har organisationen utvecklats sedan grundandet 1949, och hur ser dess framtid ut?
En högst aktuell, uppdaterad och överskådlig sammanfattning av det som varje svensk bör känna till om Nato
I Ann-Sofie Dahls bok om Nato betonas två aspekter. Dels lägger författaren tonvikten på dess karaktär som försvarsallians; alltså det gemensamma försvaret av medlemsländernas territorier samt försvaret av de västliga, demokratiska värderingarna.
Dels lyfter Ann-Sofie Dahl fram Nato som en organisation i ständig förändring och visar hur den har anpassat sig till de olika hot och säkerhetspolitiska utmaningar som har karaktäriserat de gångna årtiondena. Det är denna förmåga till anpassning och förändring som har gjort att denna försvarsallians fortfarande är en i högsta grad central internationell aktör.
Ann-Sofie Dahl är en av landets främsta experter på Nato och säkerhetspolitik
I boken redogörs för Nato:s grundande 1949 och dess framväxt med de tolv grundarländerna, dess militära och politiska organisation, struktur och uppgifter under de fyrtio år som kalla kriget kom att fortlöpa.
När Berlinmuren föll i november 1989 och Warszawapakten därefter upplöstes och Sovjetunionen kollapsade två år senare uppstod en livlig debatt om Nato:s raison d’être. Hade organisationen en roll att spela i en värld utan den forna motståndaren? De som betraktade organisationen som en traditionell militärallians riktad mot Sovjetunionen hävdade att det nu var dags att låta den gå samma väg som Warszawapakten och upplösas.
Andra menade att militäralliansen istället skulle bege sig ”out of area”, vilket också var den väg som valdes, med det nya konceptet Partnerskap för fred samt en omdiskuterad utvidgning i två omgångar som inbegrep en stor grupp nya medlemsländer ur den forna Warszawapakten. Dessutom inledde Nato sina första militära operationer någonsin i Bosnien och Kosovo (SFOR och KFOR).
Terrorattentaten i New York och Washington i september 2001 var starten på en ny fas. Under de kommande åren vändes Nato:s uppmärksamhet i stor grad bort från kärnuppgifterna kring det kollektiva försvaret av Europa till att istället fokusera på internationella operationer i Mellanöstern. I Afghanistan samarbetade tusentals allierade och partnerländer i ISAF, och över Libyen företogs en kort men intensiv operation 2011, där USA för första gången överlät en stor del av ledarskapet i europeiska händer, i enlighet med Obamadoktrinens grundtanke om ”leading from behind”.
Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.
Det sista kapitlet diskuterar den transatlantiska länken i en tid när i första hand Donald Trump men även i viss mån Brexit gett upphov till spekulationer om en ny världsordning och frågetecken kring det fortsatta amerikanska engagemanget för Europas säkerhet. Trumps ihärdiga fokus på medlemsländernas försvarskostnader har gjort att frågan om ”burdensharing” återigen är på tapeten. I en tid när de nu 29 Nato-medlemmarna konfronteras med helt olika hotbilder i nord och syd är det dessutom inte alla som är övertygade om att det ryska hotet ska förbli det högst prioriterade.
Den avslutande frågan i boken är därmed ”quo vadis, Nato?” – en fråga som öppnar diskussionen om alliansens framtid. Även Nato:s relation till Sverige skildras i boken då Ann-Sofie Dahl berättar om Östersjösäkerheten och förklarar framväxten av Partnerskap för fred och Enhanced Opportunities Program, där Sverige liksom Finland ingår i en exklusiv ”guldkortsklubb”.
