I Övervakningens historia berättar historikern Andreas Marklund om hur furstar, regeringar och andra makthavare under seklernas lopp har utövat makt genom att övervaka kommunikation och informationsflöden i samhället.
Det är en hyperaktuell historia av världsomspännande dimensioner och med rötter i 1500-talets brevspionage med förgreningar som sträcker sig fram till nutidens digitala massövervakning. I boken följer vi dessa dolda maktstrukturer på deras jakt efter hemligheter och känslig information genom dunkla skrymslen av Europas historia.
Berättelsen utgår ifrån svenska och danska förhållanden men knyter också an till utvecklingen i de länder som genom historien haft stor påverkan på underrättelseinhämtningens natur. Det gäller exempelvis länder som Frankrike, USA, Tyskland och Storbritannien. Övervakning är dock gränslös till sin natur och Marklund tar oss med på en svindlande resa längs postvägar, teleledningar, radiovågor och datakablar till de platser där maktens ögon och öron har utfört sitt värv i det fördolda.
Uppbrutna brev, uppsnappade telegram, avlyssnade telefonsamtal och lömska bakdörrar i mejlprogram och databaser – den statliga övervakningen har historiska rötter som slingrar sig tillbaka genom tidens dimmor till de äldsta civilisationerna och statsbildningarna.
Historikern Andreas Marklund tecknar i Övervakningens historia – från svarta kabinett till digital massövervakning huvuddragen i denna dramatiska och hemlighetsfulla historia. Tonvikten ligger på de senaste fem hundra årens historia och utgår ifrån svenska och danska förhållanden.
Exposén tar dock sin början i 1500-talets England där jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin statssekreterare sir Francis Walsingham byggde upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker.
Därefter fortsätter skildringen likt en resa genom seklerna. Här får läsaren följa kommunikationens kanaler och teknologier genom en värld av skuggor och viskningar. 1900-talets mörka och konfliktfyllda historia är naturligtvis en viktig del av utvecklingen. Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.
I översikten varvas de stora linjerna med individuella levnadsöden. Vi möter tidiga måltavlor för den hemliga övervakningen – som drottning Maria Stuart av Skottland och den tragiske karolinen Magnus Stenbock, men även socialdemokratiska ledargestalter från 1900-talets början som Hjalmar Branting och Danmarks Thorvald Stauning skymtar förbi i det förflutnas svarta listor.
Högaktuell bok om ett av samtidens mest brännande, och känsliga politiska ämnen
I våra dagar upplever de statliga övervakningssystemen växande konkurrens från Google, Facebook och andra internetföretag som använder de nya digitala teknologierna till att kartlägga våra personliga böjelser och drömmar.
Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Men rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.
Andreas Marklunds bok är den första moderna översikten på svenska om övervakningens långa och dramatiska historia. Rappt och lättillgängligt, men med näsa för det mänskliga elementet i historiens virvlar, identifierar Marklund berättelsen stora linjer.
Boken är en kronologisk berättesle om övervakningens historia med utgångspunkt i svenska och danska förhållanden, men med en bred anknytning till internationella förhållanden. Marklund är historiker och skriver både med historikerns stablitiet och det brinnande intressets entusiasm.
