Tjernobylolyckan den 26 april 1986 berodde inte enbart på konstruktionsfel och enskilda personers agerande. Den var också en konsekvens av ett korrumperat samhällssystem där säkerheten lades åt sidan för andra intressen. I sann sovjetisk anda hölls katastrofen hemlig – panik och kritik fruktades mer än radioaktivitet. Först efter att radioaktiva partiklar upptäckts utanför svenska Forsmark skulle världen få kännedom om det inträffade.
I Tjernobylkatastrofen berättar Simon Olsson om den ödesdigra natten då reaktorn i Tjernobyl havererade och de följder som vi, inte minst i Sverige, lever med än idag. Fascinationen för olyckans nästan obegripliga konsekvenser har dessutom lett till att turister söker sig till den övergivna staden Prypjat och den förbjudna zonen, som också skildrats i skönlitteratur, spel och tv-serier.
Tjernobylolyckan den 26 april 1986 berodde inte enbart på konstruktionsfel och enskilda personers agerande. Den var också en konsekvens av ett korrumperat samhällssystem där säkerheten tilläts läggas åt sidan för statens, partiets och nomenklaturans bästa. I sann sovjetisk anda hölls katastrofen hemlig – panik och kritik fruktades mer än radioaktivitet.
Först efter att radioaktiva partiklar upptäckts utanför svenska Forsmark skulle världen få kännedom om det inträffade. Räddningsinsatserna blev omfattande och åtskilliga personer kom plikttroget att sätta sina liv på spel för att rädda andra. Att katastrofen inte förvärrades ytterligare berodde på dessa personers uppoffringar, men den kontaminering som då redan var ett faktum kommer vi få hantera under lång tid framöver.
Simon Olsson berättar här om den ödesdigra dagen då reaktorn i Tjernobyl havererade och de följder som vi inte minst i Sverige lever med än idag. Fascinationen för olyckans nästan obegripliga konsekvenser har dessutom lett till att den övergivna staden Pripjat och ”Den förbjudna zonen” har blivit turistmål och till underhållning i form av skönlitteratur, spel och tv-serier.