Ut ur mörkret

Vacker och bildrik bok om ljusets och belysningens historia

Livet före fotogenlampor och elektriskt ljus var som att leva i en dagvärld och en nattvärld där belysningen var ljuspunkter i ett omgivande mörker. På den tiden kunde ingen belysning skingra mörkret. Allt som krävde skarp blick måste vänta till nästa dag. Idag möblerar vi och trivs med många lampor och ljus. Ljusdesign ljussätter mörkret och vi kan välja att leva hur ljust som helst, om vi vill.

Ut ur mörkret är berättelsen om vägen från historiens mörker till vår egen lysande tid. Historien har inte kunnat berättas lika levande och kunnigt som nu eftersom Jan Garnerts insikter i belysningens och ljusets kulturhistoria är unika. Lika unikt är hans sätt att berätta och visa sin historia i bilder, alltifrån Carl Larsson och Pehr Hilleström till storstadsnattens ljuspulserande fotoskatt. Ljus kan inte beskrivas utan måste ses.

En unik skildring av modern kulturhistoria

Berättelsen om ljusets kulturhistoria börjar i Årstafrun Märta Helena Reenstiernas 1700-tal då ingen kunde bortse från att nattens mörker på nästan alla vis var fel tid för människan. Varken illuminationer, lyseldar, oljelampor eller talgljus kunde förändra denna naturliga tingens ordning.

I slutet av 1800-talet gjorde fotogenlamporna all gammal belysning till kulturhistoria. Med glödlampan förändrades sedan allt, elektriciteten var ljus utan eld. På 1910- talet slog det elektriska ljuset igenom och gjorde till sist 1900-talet till upplysningens århundrade.

I folkhemmets och funktionalismens Sverige blev belysningen på 1930-talet rationell samtidigt som elektrisk gatubelysning, neon och fasadbelysning ljussatte stadslivet. På 1940-talet blev Sverige landet Lysrör, men i hemmen favoriserades trivselbelysning. På 1950-talet möblerades hemmen gärna med ljus att se på, inte att se med, samtidigt som bilismen blev en livsstil och 1950-talets ”mörkerdöd” på vägarna krävde många liv.

På gator och i butiker, på arbetet och i skolan ökade ljusnivåerna från 1960-talet till sekelskiftet mer och mer, en teknisk planering. Genomtänkt ljusdesign välkomnades inte förrän under 1900-talets sista år. Det hände samtidigt som nordiskt ljus alltmer beundrades och nu med rätta inspirerar, världsunikt som det nordiska ljuset är med sin årsrytm och sina ljuskvaliteter.

Jan Garnert är etnolog och kulturhistoriker. Han har skrivit om ljusets, belysningens och mörkrets kulturhistoria, medverkat i radio och TV, föreläst och varit lärare för ljusdesigner och andra designutbildningar i mer än tjugo år. Jan Garnert har tidigare publicerat bland annat Hallå! om telefonens kulturhistoria, Anden i lampan, Stockholmsnatt och I dialog med historien.